3 feb måndag

Stan är full av vatten

Jag håller vattenkokaren över diskhon.

Vrider blandaren åt höger, det kalla hållet, och låter ungefär en halv liter vatten försvinna ner i den trekantiga pipen på vattenkokarens kanna. När jag ställer kokaren på sin platta och trycker igång den tar det inte många sekunder förrän jag har kokande vatten och kan göra en mugg te.

Vatten, stan är full av vatten. Vatten, lite grann i hatten... sjunger Robert Broberg i mitt huvud. Det är ju så i staden där jag bor, att utöver en ganska stor älv, ett rätt salt hav och några bäckar, åar och fontäner, så finns det också regnvatten. Ibland regnar det underifrån, precis som i filmen om Forrest Gump. Då hjälper inget paraply, och inte heller att ställa sig under tak, utan det gäller att ha kläder efter väder. Luvan uppdragen och regnbyxorna ordentligt fästa över skorna så att inget vatten tar sig in till strumporna.
För stan är full av vatten.

Tänker man efter, så är det vatten överallt i vår omgivning. I våra element, i våra vattenledningar till de välsignade vattenkranarna i kök, badrum, ladugård och garage. Inne i tvätt- och diskmaskinen. I små smältpölar på hallgolvet där snöiga skor stått ett tag. I duschen! Det omsluter oss på alla sidor. Det gör oss levande.

Vattnet lugnar, värmer, rengör, släcker törsten, gör så att blommorna blommar och grödorna gror. Just nu ger det också en ljusare version av vinterhalvåret, när det i sin vitaste kristallform lägger sig på marken, hustaken och bilrutorna för att reflektera det lilla ljus som solen ger. Det blir halt på vägarna och vi får använda dubbar på skorna.

Det finns inget dåligt väder, säger vi till varandra och tar hänsyn till om utomhusvattnet är fast eller flytande när vi väljer. Dubbar på eller galoscher? Galonisar eller bävernylon?

Och när det vintervita smälter, då porlar vattnet iväg i rännilar och större bäckar. Säsong efter säsong. Samma vatten som alltid funnits.

I Bibeln är vattnet med redan från början.
I begynnelsen skapade Gud himmel och jord.
Jorden var öde och tom, djupet täcktes av mörker och en gudsvind svepte fram över vattnet.

Vattnet var redan där när Gud började forma himmel och jord. En väldigt gammal och viktig företeelse alltså!

Av förklarliga skäl har vi människor i alla tider bosatt oss vid vattendrag. Då kan vi dricka, tvätta oss, laga mat och dessutom paddla iväg till andra människor på andra sidan vattnet, eller fånga lite fisk.

Jag är en av de där som bor vid vattnet. Jag bor numera på landets fjärde största, och allra mest befolkade, ö. Vattnet ur kranarna kommer till största del ur den där stora älven. Något filtrerat och renat, men ändå!

Att vattnet går att sörpla i sig nästan direkt ur ån, är ingenting som gäller jorden runt. På många håll måste vattnet kokas innan man kan ta det i bruk. Innan man kan koka det, måste man dessutom hämta det, ibland långt borta. Att få rent och gott, varmt vatten, är inte överallt så lätt som det är för mig, med min vattenkran några steg ifrån vattenkokaren!

Jag brukar inte göra reklam, men tipsar gör jag gärna.

Jag vill tipsa er om Solvatten. Ni som använder internet, sök på detta! En svensk uppfinning som ger varmt och rent vatten med hjälp av solen.

Kanske kan vi ge varandra sådana i födelsedagspresent i år? Köpa en viktig plastsak och se till att någon som behöver den får den? Istället för att köpa en oviktig plastsak till oss själva som vi
ändå tröttnat på innan nästa födelsedag?

Jag längtar lite extra efter rättvisa när jag sitter här med mitt snabba och smidiga te. Som jag inte tror innehåller några farliga smittämnen som gör att jag måste koka vattnet på ett visst sätt.

Då vill jag helst att alla ska ha det som jag.
Med staden full av vatten.

/Kristin Lovén,
Göteborg, januari 2014

Kategorier

Kristins tankar

Om bloggen

Här delar församlingsmedlemmar med sig av sina upplevelser i vardag och helg.

Våra pastorer har skrivit många texter i vårt tryckta programblad och några av dem publiceras här.

Vårt aktiva missionsråd berättar om lokalt och globalt missionsarbete.