Tankar från pastorn - Till jordens yttersta gräns

I Apostlagärningarnas första kapitel får vi höra följande ord från Jesus: Men ni skall få kraft när den helige Anden kommer över er, och ni skall vittna om mig /Ä/ till jordens yttersta gräns.

Under julen får vi på olika sätt närma oss det allra största mysteriet av dem alla, nämligen att Gud blir människa i Jesus Kristus. Ty så älskade Gud världen, att han gav den sin ende son. Detta är glädjebudet: ett skrik från ett nyfött barn som skär genom den mörka natten. "Livet vann! Dess namn är Jesus. "

Och det är detta som vi fått i uppdrag att vittna om; livets seger över ondska och död, ljusets seger över mörkret. Ända till jordens yttersta gräns. För evangeliet berör alla. Det skär genom alla lager och murar som skiljer människor åt. Länder, klasser, grupperingar. Evangeliet, glädjebudet, om Jesus Kristus är ett glädjebud för alla, inte bara för några få. Kyrkans utmaning handlar om att i varje tid och situation hitta de rätta orden så att talet om Jesus kan få ta kropp mitt ibland oss.

Under våren inbjuder vi dig att följa med på en resa in i läsningen av Apostlagärningarna, där vi får följa de första lärjungarna och deras strävan efter att föra ut glädjebudet om Jesus till världen. Vi får följa den tidiga kyrkans allra första stapplande steg, och genom det inspireras av deras mod och frimodighet. Till vår hjälp har vi förutom den personliga bibelläsningen en andaktsbok som ges ut av Equmeniakyrkan. Den har tillkommit genom att personer från hela vår världsvida kyrkogemenskap har fått skicka in texter utifrån läsningen av Apostlagärningarna. Dessa har sedan sammanställts och redigerats, med en text och en bön att läsa för varje dag under ett par veckor. Denna andaktsbok kommer att finnas att hämta i kyrkan i början av det nya året.

Under våren kommer vi även att få tal del av en predikoserie över Apostlagärningarna i våra gudstjänster, och lite senare under våren kommer vi att inbjuda alla som vill att delta i ett ekumeniskt musikprojekt på samma tema. Så håll utkik efter mer information om detta!

Till jordens yttersta gränsÄ Gud är en Gud som går över gränser. Genom Jesus Kristus raserades gränsen mellan Gud och människa, och genom hans död och uppståndelse övervanns gränsen som skiljer oss från det eviga livet i honom. Genom att inbjuda människor till gemenskap i Honom själv så inbjuds vi också att se förbi alla de gränser av mänsklig konstruktion som skiljer oss från varandra. "Äså är vi fastän många, en enda kropp."
Julen är gemenskapens tid. En tid att mötas och tillsammans bli stilla inför mysteriet. Runt krubban med det nyfödda barnet får alla plats, gammal och ung, fattig och rik, främling och vän. Så låt oss gå högtiden till mötes med öppna hjärtan, inte minst för varandra. Och välkomna varandra, bjuda in varandra, in i värmen. Kanske är det så vi allra bäst sätt kan vittna om honom "till jordens yttersta gräns".

Med önskan om värme och ljus,

/Johanna Fredrixon